Hulda slog på radion och hörde att Putin angripit Ukraina, och spydde ut grismaten rätt ut på stians golv, av ren chock.

   ”Vad ända in i glödheta?” sa hon chockat, bara för att lyssna vidare, med en bakgrundshistoria flödandes ur radion.

 

   ”Jag har sett det, Han överraskade till och med mig.”

 

Kom det på SMS från Djävulen.

 

   ”Och det besvaras med?”

 

Svarade hon honom.

 

   ”Vi får se, han kommer inte undan, men han ska inte heller lyckas, jag kan nog få hans så kallade soldater att misslyckas med. Och sabotera utrustning är jag bra på med. Gammalt ryskt skrot lär inte vara svårt att kvadda.” Kom det från Djävulen. 

 

   Djävulen satt på sin kammare, och insåg att det var dags att ingripa och begav sig till Ukraina och satte i igång. Han fixade fel i växellådor, läckor i bränslesystem, gav soldater dålig mage och andra sjukdomar, och massa annat djävulskap, som bara han kunde.

   Och vips så sinkades framfarten märkbart. Soldater spydde i buskarna och det svors över ”skräputrustning de fått”. Djävulen satt bakom en sten och bara asgarvade åt dem.

   ”Vänta bara, än är jag inte klar med er, åh, vad jag ska djävlas med er. Nu ska jag ha riktigt kul. Undrar om Hulda vill hjälpa till? Hon är bra på djävulskap med.” funderade Djävulen, och tanke blev handling, och ett meddelande om det gick iväg.

 

   ”Känner damen för att djävlas med ryssar? Jag behöver lite hjälp här i Ukraina.”

 

Skrev han till henne, skrattande.

 

   ”Hoppsan, är herrn på djävulskapshumör? Självklart.”

 

Svarade Hulda, med en skrattgubbe efter.

 

   Djävulen slog ihop hovarna och Hulda stod bredvid honom, osynlig för ryssarna, precis som han var.

   ”Välkomna till slakten, den här armén ska inte fram en enda meter, du har fått låna lite krafter så du kan ge dem ett helvete, nu drar vi ut och saboterar för ryssarna, det ska vara ett djävulskt lidande för dem.” sa Djävulen hånleende.

   ”Självklart, det gäller att se till att skiten står still. Så se till att skiten inte rullar, och ge ukrainarna tips var de kan slå till mot dem. Där är du specialisten på området. Nu drar jag ut och hittar på skit för dem, så jag syns inte för dem? Perfekt, då kan jag ge dem sjukdomar med. Svinpest går att ”modifiera” så det drabbar människor. Då dör de plågsamt.” sa Hulda hånfullt.

   ”Se bara till att det inte sprider sig. Se till att det blir synliga spår på dem. Sätt grisansikte på dem.” sa Djävulen krasst.

   ”Självklart, den faran har jag räknat med.” konstaterade Hulda och drog iväg som en vit blixt in i denna ohyggligt onda gärning.

Bara för att smitta ner personalen i rysk pansarvagn med den hemkokta svinpesten, med ett blixtsnabbt förlopp, och det blev ett djävulskt liv inne i vagnen.

   ”Vad är det här? Du ser ut som en gris i ansiktet! Och helvete vad jag mår!” sa den ena ryska soldaten när han tittade på sin kamrat.

   ”Du med!” sa de andre, innan de började grymta som grisar.

 

   Hulda drog vidare som en vit blixt, och smittade ner ett helt förband med den sjukdomen och det blev en katastrof bland ryssarna som inte fattade vad om pågick, och smittan skenade, de smittade dödades av de egna och sattes eld på för att hindra smittan. Helt plötsligt exploderade ett koppel med fordon en enda kraftig explosion.

 

   Bara för att Djävulen ploppade fram i all synlighet bland trupperna, och skrattade elakt, och kastade blixtar på ryska soldater som föll ihop och skickades till helvetet med snabbhissen.

   ”Nu ska ni veta vad ni har ställt till med! Nu är det JAG som djävlas med er!” sa han med en dånande stämma.

Ryssen var livrädd och flydde bakåt i skräck, bara för att möta Huldas hämnd, där hon gjort sankmark av all mark utanför vägarna så de inte kunde röra sig utanför vägarna.

   Det gjorde dem till lätta offer för ukrainarna. Som slaktade ryssar av hjärtans lust. Ryssarna svor så de osade men till ingen nytta, fordonen gick oförklarligt sönder, exploderade, däcken gick i småstycken, med mera. Allt som kunde ske, skedde och fordon fick överges i mängder. Och sedan bönderna, som kom med sina traktorer och stal dem…

 

   Bönderna tog alla vagnar som bara kunde rulla ungefär, eller tryckte ner allt de kunde ner i skiten, så de inte skulle kunna användas. Ryssen gick i stå och Djävulen hade satt smådjävlar i arbete i östra Ukraina, som meddelade att de hade svåra besvär med att hålla ryssen i styr, och att ryssen terroriserade de civila, och bad om förstärkning, Djävulen skickade alla han kunde undvara, och ryssen fick det klart besvärligare, och det gick halvt i stå för dem.

 

* * *

 

   Djävulens lilla spion i Kreml körde per länk till Djävulen och som kunde berätta att Putin var bra förbannad, och besviken att ukrainarna var så sega och ”uppstudsiga”, att alla planer gått åt helvete, att de ekonomiska sanktionerna skadade hans sak, att hans bankaffärer var allvarligt störda, och att företagen i väst drog sig ur Ryssland. Med massor av arbetslösa i Ryssland.

   Likaså att han var vansinnig över att väst gav Ukraina militärt stöd, att hans fordon sköts sönder på regelmässig basis, längst vägarna, och han kunde inte fatta varför allt runt vägarna till Kyjv var hux flux sankmarker. Att hans armé stod inför en masslakt längst vägarna.

   Alla cyberattacker hans ministär råkat ut för. Kort sagt, allt som kunde krångla, det krånglade något bottenlöst med precis allting.

Gud gick in på president Zelenskiyjs sida, och sporrade mod i de ukrainska soldaterna, Gud beklagade att det inte stod i hans mandat att kunna djävlas, och att alla ryssar som stupade i ryska leden skulle ner till helvetet, utan undantag.

 

   Djävulen tackade och tog emot och nu var på krigsstigen på allvar. Båda sidor skulle garanterat få ta emot själar oavsett, långt mer än planerat, vilket Gud var bister för, att denna djävul i Kreml var så mordisk. Att han inte ens tog sina egna stupade till Ryssland för att dölja förlusterna i kriget. 

   Att han ljög ryssen proppfull, Gud var rasande och meddelade Djävulen att det nog var tid att skicka ner Putin till helvetet, om Djävulen inte hämtade honom, så skulle Gud ta bort honom, på ett sätt eller annat.

   Djävulen svarade att det nog var bäst, för allas bästa, och att han bara skulle fundera hur han skulle ta honom, och när. Och han hade sitt hemliga vapen på plats, Hulda, hon hade redan uttryckt att hon var sugen på att klippa honom.

 

* * *

 

   En månad senare, hade ryssen knappt kommit så mycket längre, att Putins krig kört fast ordentligt, att hans skrot stod utbränd längst ukrainska vägarna i en ofattbar omfattning, sedan den bonden Igor som snodde hans raketbärande fordon värt 20 miljoner Dollar, och att Putin knappt visste var den nu var.

   Hulda var vansinnig och tyckte att nu hade Putin lekt klart och efter att han satt ett ultimatum på Mariupol, att ge upp. 

Då slog Hulda till och gjort sig osårbar, och klev in i Kreml, där soldaterna pepprade på henne, och kulorna bara pluppade ut ur henne, allt efter att de sköt, och till slut trängde in i Putins arbetsrum.

   ”Äntligen! Nu kommer jag och hämtar dig, och du vet vart du ska!” sa hon vredgat och satte sin klöv på Putin, som föll ihop död, och skickades med raketfart rätt ner till Helvetet.

 

   Där Djävulen tog emot, och gav honom hans syndaregister. Putin såg blek ut i ansiktet, när Djävulen tog till orda.

   ”Känns det här igen? Det var JAG som satte stopp för dig, och ditt lilla krig, både jag och Gud tyckte att du gått över alla anständighetens gränser. Och jag fick dig, och tro mig, jag har smådjävlar här som kommer att ge dig ett sådant helvete att du inte ens törs tänka på det. Du ska få se dina synder på video, innan du skickas ner dit du hör hemma.” sa Djävulen och startade Devilpaden.

 

   Putin såg med fasa hur alla hans synder listades upp och hur den här grisen, som kom och hämtade honom, den där grisen som fått ta tusentals kulor utan att dö, hade gjort hans soldater riktigt sjuka, saboterat fordon i en ofattbar mängd, mm.

   Bara för att se den grisen materialisera sig bredvid honom, med kläderna i trasor, men inte ett enda kulhål, med en hink full med kulor i klövarna som hon hällde i halsen på Putin.

   ”Återgäldar bara det heta blyet du bjöd mig på, välkommen till helvetet, dina skyttar är redan förpassade där de hör hemma. Allra längst ner i helvetet. Men nu till dig, du har ett eget litet helvete som väntar på dig.” sa hon spydigt.

   ”Och vem är du då, grisajävel?” morrade Putin åt henne.

   ”Hulda svin var namnet, och nej, jag är INTE död än, jag hjälpte bara Djävulen att komma åt dig. Gud fick inte, Djävulen hade fullt med dina svin i Ukraina, så jag kom i deras ställe, och Putin fick helt plötsligt ett grisansikte.

   ”Så där ja, nu ser du ut som du är värd. Jag ska berätta en sak för dig. Dina soldater har gett upp, och ukrainarna har tagit dem som krigsfångar och utreder vem som gjort vad. Tjetjenerna Tog Shaytan hand om, och de sitter i Jahannam, eller vad islam kallar det. De våndas i alla fall riktigt illa. Djävulen, jag tycker han kan se klart på sina synder där han hör hemma. Det är gott om folk på väg ner hit. Och vi behöver förbereda lite, så skicka ner honom.” sa hon korthugget.

   ”Djävulen lyder väl inte dig?” frågade Putin irriterat, bara att hamna i helvetet var illa nog, sedan att bli tuktad av ett svin, det var för mycket.

   ”Nja, men vi samarbetar, och jag har några judiska djävlar som bara väntar på dig, med tanke på att du tänkte denazifiera Ukraina… då tyckte jag det passade bäst.” sa Djävulen, och i samma ögonblick grep några smådjävlar tag i Putin och slet honom med sig.

   ”Hej då!” sa Hulda och skrattade till.

   ”Tack för samarbetet, Gud tar över där uppe och reder upp soppan Putin hann hitta på, jag får jobba övertid med att reda upp sörjan här nere, hela förvaringstanken är full med ryssar du fixade hit, ska de som fick grisansikte ha kvar det?” frågade Djävulen kort.

   ”Självklart, och berätta gärna vem som gjorde det.” sa Hulda och tittade uppåt.

   ”Ja, stick du hem, tack för ett riktigt bra jobb.” sa Djävulen och några sekunder senare, så stod hon i stian igen, med bonden bredvid sig.

   ”Du luktar svavel, varit nere i helvetet? Och haft ett kul jobb?” frågade bonden kort.

   ”Får väl duscha då. O ja, gav ryssarna lite ”svinpest” de inte gillade, är ett gäng ryssar med grishuvud där nere, var i Kreml med och hämtade Putin, ryssarna sköt som fan på mig, gjorde mig osårbar, och Putin fick äta upp alla kulorna. 47 kilo kulor sammanlagt, skyttarna for ner till helvetet samtidigt. Djävulen har hela förvaringstanken full med ryssar som väntar på behandling.” sa hon krasst.

 

   Bonden bara asgarvade, hon hade haft rikskul i Ukraina. Av hennes kläder var det bara slamsor kvar av, hennes skinn var grått och svart av brandrök och aska.

   ”Vart tog kläderna vägen då?” frågade bonden hånleende.

   ”Handgranater, kulor och krut, de var skulden till det, som sagt, de slogs som fan för att skydda Putin, det hjälpte inte. Jag tog honom ändå, och nu lär han inte störa honom mer, och vad händer i Ryssland då?” frågade hon kort.

   ”Oligarker till helvete har blivit gripna och skinnade in på benen, och ryska staten har beslagtagit miljarder med US dollar till staten. Putins cash har redan hittats, och hans familj är satta i fängelse. Det pågår en utrensning för att minska på korruptionen. Kort sagt, ni drog igång något bra. Och Djävulen är nöjd?” sa Bonden nyfiket.

 

   Hulda bara flinade. Inte tusan såg Djävulen missnöjd ut i alla fall. Att han fått förbannat mycket jobb, det var bara att konstatera.

   ”Han såg inte missnöjd ut i alla fall, och han har fått att göra, som sagt. Tiotusentals själar att reda upp. Gud gav honom alla döda ryssar. Gud behövde platsen till alla stackars ukrainare som dött. Ryssarna var han inte intresserad av. Tror de får skippa lunchen om de ska hinna med.” svarade Hulda buttert.

   ”Nä, jag luktar väl lite väl mycket svavel, så jag går och duschar av mig och kastar de här trasorna. Det var kul att kriga för en gång skull. Ryssen blev nog paff när grejer pajade stup i ett. Du skulle känna lukten där nere, när det ligger döda ryssar lite varstans. Det hettade till ordentligt i Kreml i alla fall.” sa hon kort.

   Hon ilade till duschen och tvättade sig och bytte kläder innan hon gick till bonden, med sin pigpad i handen, i nyheterna kom att hela Putins trojka nu satt gripen, och väntade på rättegång.

   På något vis var det något bra med det här, och pigpaden pingade i ett, nya meddelanden att ryska grisar firade Putins fall, att de vädrade en viss frihet i alla fall.